Min bror Hugo.

Vet inte riktigt vad jag vill göra, var jag vill vara eller vem jag vill vara med. Så mycekt och så lite pågår nu.

Repat pjäs, bytt namn på karaktär från Jill till Charlie, fikat en massa, dansat till rock och tittat på massa friends på tv.

Det är så dumt för när jag blir alldeles för stressad (blandat med för mycket kaffe och cigaretter) får jag så ont i magen att jag inte kan stå. Då stannar jag hemma från skolan, missar viktiga saker och blir återigen stressad. Idag skulle jag ha både prov och ett muntligt föredrag på engelska, vilket gjorde mig väldigt nervös. Jag fick ont i magen och måste stanna hemma. Nu missar jag det här och får göra det nästa vecka istället. Det blir ju bara värre och värre. Och jag har varit med på en gympalektion den här terminen. Jag deltog inte ens utan tog en promenad. Jag orkar inte inte vara frisk.

Jag har två småbröder och det här är den ena av dem. Han heter Olle och är bara sex år. Olle har alltid varit den mest populära på dagis men adrig förstått själv varför alla vill vara med honom. Han har precis börjat skolan och blivit retad av en flicka för att han ritade fult en dag. Nu tycker han att han inte kan rita och att det dessutom är tråkigt. Olle är världens mest begåvade barn och skrev idag en lapp till mamma där det stod "MAMMA VAR DUM" efter att hon råkat förstöra hans legobygge.

Min andra bror har jag ingen bra bild på men det kommer. Han ska bli model för han är så himla snygg. Han heter Hugo och är tolv år. Han har precis börjat högstadiet och träffar tjejer. Hugo vågaar inte prata så mycket med någon i familjen om alla hans SMS han får hela tiden. Men ibland lyckas jag utbyta lite information med honom. Han har börjat umgås med tjejer min mamma tror har ett dåligt inflytande på honom och jag hoppas hon inte har rätt. Hugo spelar fotboll mest hela veckan och annars stressar han inför skolan.

Sjuka sjuka sjuka lilla jag. Den här helgen har varit en hemma helg, nästan helt i alla fall. I fredags var jag med några kompisar och såg Maggio men kom hem tidigt, somna tidigt, vakna tidigt dagen efter. Jag och min vän Amelie träffades och åkte till Judiska Teatern på djurgården för att hämta reklamblad för deras teaterföreställning Jobs lidanden. På vägen till söder klappade vi på Amelies häst precis vig kaknäs.

Jag fick feber och åkte hem och stannade där hela kvällen.

Fick lite inspiration och gjorde en donut i håret av en strumpa. Fick en fin liten knut på huvudet. Som lilla My eller en ballerina.

Nu när jag har varit hemma och sjuk i två dagar har jag passat på att storstäda och rensa hela mitt rum. Jag har nu sex stora pappkassar stående i hallen full med mina gamla kläder och annat skräp. Mitt mål var att slänga så mycket som möjligt, allt jag inte har använt inom två månader slängde jag. Ändå är det så mycket kvar.

Nu ska jag ner på stan och köpa en kjol och färg till ögonfransar och ögonbryn. Sen ska jag hämta min lillebror och ta honom till min teater.

Ville egentligen bara visa låten, men sökte på den på youtube och hittade musikvideon till den och blev återigen kär. Älskar låten, älskar videon, älskar Sigur Ros.

Har varit hemma idag. Mår inte alldeles bra, har ont i halsen, käkarna, huvudet och hela nacken. Så mycket det går. Har också försökt få en bettskena av tandläkaren så länge det är gratis. Gick inte riktigt. Spelar wordfeud och har börjat fuska mot min pappa. Resnar mitt rum. Nutid, är inte riktigt klar. Men jag vet inte vad jag ska göra av allt som jag slänger. Har visat upp ponnyn för folk som vill köpa. Gråtit lite.

Är nog hemma imorn också. Och färgar ögonbryn och ögonfransar.

Nått annat fint är konsta av sand med händer och musik. Jag hittade dessa videor när jag i nian pluggade inför ett musikhistoriaprov.

Lite människor jag varit med på senaste tiden. Lite bilder jag sitter och redigerar.

Igår träffade jag Lydia. Pratade om allt och hade lite nostalgimöte på Gustav Vasas kyrkogård. Vi åkte till mälarhöjden och kände oss små bland alldeles för stora hus.

Idag har jag suttit hemma och försökt pluggat men inte lyckats så mycket. Jag är väldigt väldigt förkyld också. Allt känns inte helt bra just nu.

Nu ska jag äta upp den sista knäckglassen och imorn är det teater hela dagen i skolan, och vi ska börja repa med pjäsen.

she is benediction 
she is addicted to thee 
she is the root connection 
she is connecting with he 

here I go and I don't know why 
I fell so ceaselessly 
could it be he's taking over me... 

I'm dancing barefoot 
heading for a spin 
some strange music draws me in 
makes me come on like some heroin

Idag har varit ännu en av många andra.

När jag gick till skolan imorse hade jag så mycket att se fram emot att jag blev helt nervös och stressad så jag istället fick ont i magen och nedstämd. Men jag tycker om att gå till skolan. Innan har jag alltid tagit bussen. Nu cyklar jag eller går. Varje morgon lyssnar jag på P3s morgonprogram medan jag går. Det är väldigt bra. Kom på mig själv med att gå och skratta åt vad de sa.

Hoppar glatt i Paris längs Seine. Foto av Amelie.

Bilderna är Erikas.

Jag, Erika, Cora och Petronella var hemma hos mig, drack flera liter te och pratade om barnminnen och bra egenskaper hos varandra. När vi pratade om bra barnminnen berättade jag om när jag fick min lillebror och SVT spelade in en dokumentärserie om mig som spelades på Bolibompa. Serien var i tre delar och handlade om när min äldsta lillebror kom. Jag var bara 4 år och skulle fylla 5. Den är så himla gullig.

När flickan skriver blir det väldigt filosofiskt.

I Vasapraken hittade jag Amelie som vaktade lilla Carl. Carl grät och grät ända tills vi tog honom på en promenad runt parken i hans vagn, då han somnade direkt. Mycket folk hängde i Vasaparken idag, bland annat min lillebror och Oskar Linnros.

Petronella på bilden av mig.

Pluggar hemma hos Cora med Erika. Blir inte mycket av studier dock.

Vi saknar Köpenhamn och pratar om vår nya resa vi ska göra. Troligen till höstlovet. Men vi vet inte var dock.

Dinas mysiga isbjörnslurviga hund Luna.

Ibland finns det så mycket annat att tänka på, så mycket annat att ta in, att man helt glömmer det man måste tänka på. Ibland finns det så mycket annat att göra, så mycket annat runtomkring, att man helt glömmer det man måste göra.

Att vara, att tänka, att göra. Eller. Vill vara, vill tänka, vill göra.

Blir det samma sak. Någon gång.

Dina fyllde år i onsdags och firades med tårtkalas. Jag gav henne en Patti Smith bok signerad av henne själv. Förutom Dinas mamma, syster, mormor och Olof var också Elise, Elina, Elsa, Emma och Lydia där.

Vaknade upp hemma hos Lydia morgonen efter och skrattade åt varandra. Tror vi båda fortfarande var lite fulla när vi gick upp.

Har köpt ett nytt objektiv till min digitala kamera och är väldigt nöjd. Jag har nyligen kommit hem från Lydia, där vi satt några och drack vin och spelade våghals.

Sitter ständigt och funderar på vad jag ska önska mig i födelsedagspresent, trots att min födelsedag är först om några månader.

Bild 1. Amelie framför Effeiltornet.

Bild 2. Fika i Montmartre.

Bild 3. Gatuband vi Seine.

Bild 4. Amelie vid Seine.

Bild 5. Youghurt-glass från Le Marais.

Bild 6. En vintage klädaffär i en gammal bar.

Bild 7. Jag på den romantiska bron jag inte kan namnet på.

Alla bilder är tagna med min analoga kamera.